måndag, november 01, 2010

Rötägg

Förutom allt flyttande av möbler från ovanvåningen till nedervåningen där hemma, så har jag bytt arbetsplats för sjunde gången på 5 år. Kanske inte så förfärligt egentligen förutom det att tre av flyttarna har skett det senaste året och det lär komma minst en till innan jag sitter på rätt plats. Anledningen till allt flyttande är att jag numera tillhör en liten miljöstrategisk avdelning (vi är totalt tre personer) och tanken är att vi ska sitta tillsammans för att få så tight samarbete som möjligt. Det målet är ännu inte uppnått och just nu sitter jag och min närmaste chef i ett sammanträdesrum som temporärt har gjorts om till ett kontorslandskap. Det kunde ha varit bättre, men det är faktiskt helt ok.

I övrigt när det gäller jobbet är jag ganska förvirrad. EU-projektet som jag arbetade med och som grankommunen tog över ledaskapet för har nu återgått till vårt ledaskap. Ingen vet någonting, men någon förväntas veta och framförallt driva det... Suck! Tyvärr är det så att samarbetet med grannkommunen kunde varit bättre. Den ansvarige tjänstemannen där har ett horn i sidan till mig eftersom jag tydligen ifrågasätter vissa av hans beslut lite för ofta. Dessvärre brukar de slutgiltiga besluten tas över mitt huvud vilket i slutändan ger "grannen" rätt, till min stora förtret. Vet inte riktigt hur jag ska hantera saken utan att bli alltför besviken.

Jag är dock väldigt tacksam för att personen i fråga inte jobbar på samma arbetsplats som jag. Jag har aldrig tidigare sett på maken! Han har en förmåga att göra mig fullkomligt galen med sina härskartekniker. När jag tror att jag förstår mig på honom så säger han helt något som är helt tvärt om det han har sagt tidigare och så förnekar han fullständigt sina tidigare uttalanden. Det slutar med att jag står och ber om ursäkt för att jag har "missförstått". Fruktansvärt enerverande och jag blir enormt arg på mig själv som går på det gång på gång.

Tack och lov har jag en chef som är mycket stöttande och står på min sida till hundra procent vilket är väldigt tacksamt. Just nu försöker jag ha så lite som möjligt att göra med grannen och i de fall jag behöver kommunicera med honom sker det skriftligt med kopior till alla berörda. Han ska i alla fall inte kuna påstå att jag har sagt saker som jag inte har sagt, så jag försöker vara så försiktig jag kan.

Trist bara att detta enda rötägg ska kunna påverka mig så till den milda grad, men jag lär mig...

2 kommentarer:

Maria sa...

I know the feeling.. var försiktig så du inte börjar må dåligt men lita på dig själv och stå på dig!! MenSen ska man välja sina strider, mest för sin egen skull så att man inte sliter ut sig.

1000 kramar!!!

KlaramedK sa...

vet precis hur det är, har levt ihop med en sådan....ja du vet...

det är svårt att inte blir tokig och slänga något efter en sådan person!

du får intala dig att problemet ligger hos honom, att du är bättre...vilket jag är säker på att du är, sådana där kappvändare är creepy!

kramar