Senaste veckan

De två senaste dagarna har jag varit lite svårkontaktad eftersom jag inte har tillbringat arbetstiden på kontoret. Jag har nämligen åkt med i en sopbil. Ja, ni hörde rätt. Igår och i förrgår iklädde jag mig orangeställ och arbetsskor för att hjälpa en av renhållningsarbetarna på hans sophämtningrundor.

Det hela var lite äckligt, men mestadels riktigt kul. Det känns ganska vettigt att ta reda på hur det hela går till. Jag tror att människor i allmänhet slutar ränka på vad som händer med avfallet så fort man släpper ner det i soptunnan. Ni kan inte ana vad vissa stoppar ner i dom där tunnorna. Hela täcken, kablar, presenningar, ett elektriskt element och mycket, mycket annat. Man kan ju förstå att källsorteringen inte är den bästa hos gamla människor, men jag kan inte fatta hur dåliga folk är på att sortera sina sopor! Allt det jag räknade upp här ovanför räknas t ex som grovavfall och ska lämnas på avfallsstationen, inte i sopkärlet. Utöver det tillkommer alla förpackningar av papper, metall och plast som borde källsorteras. Det är ju sorgligt. Allra värst är faktiskt de som endast kommer hit under sommarsäsongen. De följer inte några av de regler som finns för att renhållningsarbetarna ska få en dräglig arbetsmiljö. De som bor året runt är däremot mer tacksamma för alla extrasäckar de får slänga samt de gånger kärlet töms trots att de har glömt att ställa ut det. På flera ställen uttryckte de sin tacksamhet genom att ge oss grejer som öl och jordgubbar, inte dumt alls faktiskt. Hur som helst blir man som framtida avfallsabonnemangsinnehavare bra mycket mer medveten om vad man bör tänka på för att underlätta för sophämtaren.

Jag har för övrigt tagit det stora steget och flyttat från vår lägenhet i stan. Nu får det vara nog, det är dags att börja fira sommar! I måndags fick en stor väska, innehållande i princip hela min garderob, följa med till jobbet och sedan vidare till sommarstugan. På söndagskvällen innan flyttlasset gick var jag riktigt deprimerad och hade ingen som helst lust att flytta från stan. Jag gick småsnyftandes omkring och packade ihop det som kändes som hela mitt liv. Detta anser jag, så här i efterhand, som väldigt positivt eftersom jag alla övriga somrar nästan har kollapsat av längtan att komma från satn. Nu vill jag bara stanna hos min kärlek i vår lägenhet som bara blir finare och finare (senste tillskottet är en tv-bänk i samma stil som skrivbordet). När jag slutligen landade i Löderups Strandbad sköljde dock sommarkänslorna över mig och det var omöjligt att motstå tystnaden, doften från havet och de sköna dofterna av kaprifol och grillmat. Mmmm....sommar!

När det gäller renoveringen av stugan så går det framåt. Vi ömsom river, ömsom bygger upp och kanske blir det så småningom något som kan liknas vid en sommarstuga. Just nu ser det emellertid mest ut som en ganska stor sandlåda. Planerna för hur stugan ska inredas och vad vi ska ha för sängkläder och porslin är däremot i full gång. ;) Faktiskt har vi tänkt oss bli så gröna som vi bara kan. Det innebär naturligtvis att vi, bland annat, ska källsortera våra sopor. Under ganska lång tid har jag gått och funderat på vad för slags lösning som skulle kunna fungera och plötsligt, i förra veckan, fick jag ett samtal.

Det var en säljare som ringde. Finfint, jag kommer och tittar på dina prylar, kan ju vara intressant...blablabla. Jo, det var minst sagt intressant. Det visade sig att säljaren är en man som jag träffade som yngre i Löderups Stranbad. Han hade båt, så killarna, som mina polare var kära i, åkte bl a vattenskidor med honom. Av den anledningen brukade han komma ner och snacka med oss när vi satt på bryggan under de fina tonårssomrarna. Vi brukade tycka att han var lite slemmig, men ganska harmlös. När jag så mötte säljaren som skulle visa mig finfina system för källsortering så insåg jag ju direkt vem det var och han blev så glad över att vi hade träffats tidigare så han lovade att ge mig fina lådor som är speciellt avsedda för källsortering. Sweet! Problem solved!