Väntan...

Just nu känns varenda minut och sekund som en enda lång väntan. På vad vet jag inte. Kanske på semester, eller på riktig sommarvärme, eller kanske på att dagen ska ta slut. Ingenting av det som faktiskt händer nu räknas som något som kan vara det minsta intressant eller läsvärt. Detta är egentligen en helt galen uppfattning. I själva verket händer det eller har hänt en hel del.

I helgen var vi på möte i den lokala Samfällighetsföreningen. Något som jag inte gärna gör om inom snar framtid. Jag kan ärligt säga att det var det konstigaste möte jag någonsin suttit i och det kommer ta alldeles för lång tid att beskriva det här, så ni får helt enkelt tro mig. Själva huvudsyftet med vår närvaro vid mötet var att få en fullmakt från föreningen för att anlägga ett slänskydd för att skydda stugan. Naturligtvis fick vi ett rungande NEJ, vilket var väntat. Arbetet på den fronten fortsätter dock ändå...

Hemma i Lund händer det en del småsaker i lägenheten. Min söta sambo har snickrat och varit flitig. Numera har vi både ny tvbänk och ny Vilmahsäng. Allt i ek, naturligtvis... ;) Nästa steg är hyllor. Jag kan knappt fatta att vi har skjutit upp hyllinköp i ett halvår, men det känns ganska bra att spara uppackningen av de restrerande lådorna. Jag har en känsla av att det kommer kännas (om inte vara) julafton när vi väl gör det.

Jag tillbringade måndagen i Lund denna veckan (jobbade hemifrån, vilken LYX) och jag måste säga att det är alldeles ljuvligt att vara där. För det första är ju staden så mycket varmare än en liten by vid havet, så trots att det inte var så varmt så var det precis lagom i Lund. Dessutom är det så fint och välordnat i vår lägenhet (tack käre sambo för att du försöker lära mig ordning och reda) i förhållande till vår sommarstuga som mer eller mindre är ett enda stort och rörigt kaos. Jag känner mig verkligen lycklig över att ha en lägenhet som jag trivs så bra med. Vår förra lägenhet (som var på 23 m2, för er som inte vet) fick jag ångest av på sommaren. Bakgården, som var ljuvlig på vår och höst, blev som en jätteugn som långsamt kvävde dem som vågade sig dit under sommarmånaderna. Dessutom ligger Lund en bit från svalkande havsvindar och jag har aldrig varit med om en stad som blir så övergiven som Lund blir på sommaren. Alla dessa ångestframkallare verkar numera vara helt bortblåsta och det beror ju till största delen på vår något större lägenhet. Det enda "problemet" är att jag måste vara i stugan eftersom renoveringen är i full gång. Jag får helt enkelt njuta av mina miniLundbesök och veta att jag har en riktigt härlig lägenhet att komma tillbaka till till hösten.

Det som jag har att se fram emot just nu är däremot en myskväll med sköna Erika, en trevlig helg med goda vänner (förhoppningsvis, eftersom det inte är helt bokat än), loppmarknad på landet och Kiviks marknad. Allt detta inom en vecka och sen är det bara tre, eller i bästa fall två dagar kvar till semestern. Det kan jag definitivt stå ut med och plötsligt verkar väntan inte bli så lång.