Förvirrad

Det känns som tiden rinner ifrån mig!

Jag håller på med ett stort projekt på jobb som ska vara färdigt vid månadsslutet. Det är en Handlingsplan som följer på den kustskyddspolicy som jag har gjort. I handlingsplanen ska jag och en liten grupp "vetare" ge rekommendationer för hur vi bör förvalta olika delar av vår kust bl a med tanke på erosionsrisker nu och i framtiden. Grymt spännande, men det är inte lätt!

I helgen firade vi min älskades trettioårsdag. Han har den dåliga smaken att fylla år på Alla Hjärtans Dag, så ni fårstår kanske att den dagen inte är så högt prioriterad i vår lilla familj. Det firades med en liten klick nära, kära vänner och det var jättetrevligt.

Om 11 dagar åker vi iväg på semester. Känns väldigt bra om jag får säga det själv. Jag håller på att bli alldeles snurrig av vädret här hemma. Ena sekunden känner man solen värma kinden och fåglarna kvittrar så att man tror att öronen ska trilla av. I nästa sekund fryser tårarna till is när man cyklar på snorhala vägar, så det känns faktiskt helt ok att åka till ett land där årsmedeltemperaturen är 30 grader.

Sportlovet är ju annars en trevlig tilldragelse. Jag kommer ihåg den här tiden första året jag jobbade. Kroppen var efter x antal års skolgång tidinställd och ville inget hellre än vara ledig tillsammans med alla andra. Nu är jag bara otroligt tacksam för att det är gott om plats på bussen på väg till jobb! Det är inte dumt alls med skollov.

Så har jag äntligen fått min nya telefon. Är redan lite frustrerad eftersdom jag inte kan få larmet att fungera om telefonen är avstängd. Jag hatar att behöva ha på telefonen dag som natt. Känns inte bra alls. Trodde förresten att jag skulle blogga från telefonen på bussen idag, men det gick inte riktigt som jag tänkt mig. Får se om jag klarar av det vid något annat tillfälle. Tills dess får jag stjäla till mig lite tid på jobb under fikarasterna. Allt för er skull ;)