Vad tycks?
tisdag, juni 30, 2009
32 grader varmt och jobb
Helgen har varit superhärlig med bröllop, härligt umgänge och sol. Nu är det dock jobb igen och det är mycket på gång. I bästa fall har jag en ny tjänst pä ett stort spännande projekt när jag återvänder från semestern. Det senaste just nu är dock ett par nya, shyssta glasögon :)
Vad tycks?
Vad tycks?
torsdag, juni 25, 2009
Stesssymtom?
Till helgen är det dags för en av årets stora händelse. R & A gifter sig. Efter veckor av möhippeplanering, fixande, smygande och piffande så är det äntligen dags...och så har jag gått och dragit på mig det här:
Någon som har ett tips på hur man kan bli av med ett munsår på två dagar? Jag kan säga så mycket att Anti är helt verknigslöst i detta faller. Snacka om otur!
Någon som har ett tips på hur man kan bli av med ett munsår på två dagar? Jag kan säga så mycket att Anti är helt verknigslöst i detta faller. Snacka om otur!
tisdag, juni 23, 2009
Vilsen i mökret
Ibland, när min kärlek går och lägger sig, stänger han till dörren mellan sovrum och vardagsrum för att stänga ute ljud och ljus från TVn. Idag gjorde han samma sak och som vanligt stängde han även ute vår lilla hund från sovrummet. Efter en liten stund krafsade hon på dörren för att visa mig att hon också var redo för sängen. Jag släppte in henne och återgick till "So you think you can dance". En liten stund senare slog det mig att jag, tidigare på kvällen, hade ställt ut lillans säng i TV-rummet. När jag så går för att sätta in sängen till henne, så upptäcker jag att hon
är i full färd med att göra sig hemmastadd i min, halvt uppackade resebag som av en händelse var placerad precis där lillans säng brukar stå. Söta, underbara hund som tar det som finns närmast till hands bara för att få sin skönhetssömn. Nu ligger hon här bredvid och snusar förnöjt, nöjd och trygg i sin egen säng.
är i full färd med att göra sig hemmastadd i min, halvt uppackade resebag som av en händelse var placerad precis där lillans säng brukar stå. Söta, underbara hund som tar det som finns närmast till hands bara för att få sin skönhetssömn. Nu ligger hon här bredvid och snusar förnöjt, nöjd och trygg i sin egen säng.
Mycket att göra
Har fått en ny webbläsare som gör att jag kan blogga genom telefonen. Inte dunt alls om jag får säga min mening. framförallt känns det extra befogat nu eftersom jag inte har tid att blogga annat än på bussen. Alla kvällar denna veckan är upptagna av någon aktivitet som på ena eller andra sättet berör det bröllop som går av stapeln på lördag. Ovanpå det ramlar det in nya, superbrådskande ärenden på jobb hela tiden. Jag känner att jag inte riktigt räcker till någonstans. Hela tiden måste något flyttas ner på prioriteringslistan och det är inget jag gör lättvindigt. Ska kanske passa på att få lite välbehövlig vila nu när jag ändå sitter här i en timme...
fredag, juni 19, 2009
torsdag, juni 18, 2009
Räkna med förseningar...
Mycket bortavaro från verkligheten innebär att bloggen blir väldigt lidande. De senaste två veckorna har gått åt till möhippeplanering, stugrenovering, tjänsteresa i Litauen och möhippa i Västervik. Allt har resulterat i mycket positiva saker även om det har varit mer eller mindre besvärligt.
En liten stuguppdatering tycker jag kan vara på sin plats. Snart, vääääldigt snart ska vi nämligen flytta in i vår alldeles nyrenoverade stuga. Numera ser den emellertid inte ut riktigt som den stuga det en gång var, utan snarare som en modern villa. Vi är otroligt nöjda med resultatet och det känns som en stor vinst att jag, mina tre systrar och vår kära moder har lyckats samsats och kommit överens om hur vi skulle vilja ha det. Naturligtvis ska vi inte glömma vår far som vi aldrig hade klarat oss utan och som har stått för det mesta av arbetet. Nu är det ett tag sedan jag var där själv, men enligt den sista uppdateringen jag har fått så har vi kök, toalett, handfat, soffor och soffbord nu. Tydligen är det enda som saknas lite vatten i rören och några sängar som vi har beställt. I juli tar jag som vanligt mitt pick och pack och flyttar ner ett par veckor eller fyra... Välkomna att hälsa på!
Tjänsteresan till Litauen gjorde jag i slutet av förra veckan. I stort sett gick allting bra och konferensen kan i det långa loppet innebära stora förändringar för mig på jobbet. Än så länge är ingenting bestämt till 100 procent, men jag lovar att skriva om det så fort jag vet mer.
Som sagt gick det hela väldigt bra ända tills det var dags för mig och mitt resesällskap (en politiker) att åka hem. Eftersom det var fredagen innan min älskade väns möhippa och jag hade viktiga saker att uträtta så skulle vi flyga från Litauen redan kl 06.40 med ankomst i Köpenhamn 07.15. När vi anlände till flygplatsen fick vi dock reda på att flyget var inställt. Efter att ha stått i kö i evigheter sa de att det gick ett nytt flyg nästa morgon. Jag blev nervös i ett par sekunder innan jag fick besked om att det även gick bra att flyga via Riga. Ankomsttiden till Kastrup förskjöts visserligen till 13.30 och det innebar att jag skulle missa möhippekidnappningen, men samtidigt att jag skulle hinna åka med vännerna upp till Västervik där möhippan skulle gå av stapeln. Efter några paniksamtal såg jag till att min väldigt samarbetsvilliga tvillingsyster skulle hjälpa mig genom att packa en ny packning och att stackars E, som redan fixat massor till möhippan, även fick se till att en väska blev packad till den blivande bruden.
Vi anlände till Riga flygplats enligt planen och satte oss ner för att ta en förmiddagsfika. Nästa plan skulle avgå 12.30. När vi fortfarande inte hade boardat vid 12.30 började vi bli oroliga igen. Ingen kunde ge några ordentliga svar på varför flyget var försenat, så det var bara att vänta. Ca 50 minuter försenade klev vi på planet. Fortfarande var jag hoppfull och trodde att jag skulle hinna vara i Lund kl 15.00, men det såg sämre och sämre ut. Jag satte mig till rätta med en bok och kände hur planets motorer startade. När jag såg upp från boken ett par sidor senare insåg jag att vi stod kvar på samma plats. Det var ungefär då vi fick reda på att det var något tekniskt strul och att tekniker hade tillkallats. Efter ytterligare lite väntan fick vi reda på att prolemet inte kunde åtgärdas så det var bara att kliva av planet och bege sig tillbaka till gaten. Återigen var bristen på information det enda som man kunde lita på. Folk var väldigt frustrerade över att missa sina transfers i Kastrup och personalen på AirBaltic fick ta en hel del skit. Vi satte oss däremot på ett café och försökte ta det så lugnt som möjligt. Vi försökte också ställa in oss på att övernatta på ett hotell eftersom vi visste att det inte är helt lätt att fixa fram ett flygplan. Jag kände hoppet om att få åka på möhippa helt försvinna så jag ringde tillbaka till Sverige och meddelade att E och R skulle köra till Västervik utan mig. E lovade att kolla upp tåg och jag började förbereda mig på en fem timmars ensam bilresa så fort jag klev av tåget i Lund.
Men miraklens tid var inte förbi. Runt fyra (litauisk tid) lyfte slutligen vårt plan mot Kastrup. Som plåster på såren fick vi åka ett jetplan istället för ett propellerplan som skulle tagit längre tid. Vi hade dessutom turen att hamna i Business class där det bjöds på champagne och anka. Den sista delen av resan flöt på som den skulle och vi fick svaret på varför allting var försenat. Hos oss hade vädret varit väldigt bra med strålande solsken och 25 graders värme. I Danmark och södra Sverige hade det snarare varit oväder och endast en landningsbana hade varit öppen vilket medförde att nästan all trafik till och från Kastrup var försenad.
På tåget till Lund kunde jag ladda min helt urladdade telefon och slå en siginal till kärleken för att be om hämtning. När han meddelade att han hade fixat en tågbiljett till Nässjö och att E skulle hämta mig där blev jag så glad att jag började gråta. All trötthet och frustration blev som bortblåst och jag kunde till och med slappna av i ett par timmar innan tåget avgick. Den tiden spenderades hemma hos syrran där jag fick lite sympatier från svågern, kramas lite med kärleken och ompackningshjälp av systern. Klockan var ungefär 11 på kvällen när jag slutligen med många vänners hjälp anlände vid den hyrda stugan och möhippehelgen startade. Men det är en helt annan historia...
En liten stuguppdatering tycker jag kan vara på sin plats. Snart, vääääldigt snart ska vi nämligen flytta in i vår alldeles nyrenoverade stuga. Numera ser den emellertid inte ut riktigt som den stuga det en gång var, utan snarare som en modern villa. Vi är otroligt nöjda med resultatet och det känns som en stor vinst att jag, mina tre systrar och vår kära moder har lyckats samsats och kommit överens om hur vi skulle vilja ha det. Naturligtvis ska vi inte glömma vår far som vi aldrig hade klarat oss utan och som har stått för det mesta av arbetet. Nu är det ett tag sedan jag var där själv, men enligt den sista uppdateringen jag har fått så har vi kök, toalett, handfat, soffor och soffbord nu. Tydligen är det enda som saknas lite vatten i rören och några sängar som vi har beställt. I juli tar jag som vanligt mitt pick och pack och flyttar ner ett par veckor eller fyra... Välkomna att hälsa på!
Tjänsteresan till Litauen gjorde jag i slutet av förra veckan. I stort sett gick allting bra och konferensen kan i det långa loppet innebära stora förändringar för mig på jobbet. Än så länge är ingenting bestämt till 100 procent, men jag lovar att skriva om det så fort jag vet mer.
Som sagt gick det hela väldigt bra ända tills det var dags för mig och mitt resesällskap (en politiker) att åka hem. Eftersom det var fredagen innan min älskade väns möhippa och jag hade viktiga saker att uträtta så skulle vi flyga från Litauen redan kl 06.40 med ankomst i Köpenhamn 07.15. När vi anlände till flygplatsen fick vi dock reda på att flyget var inställt. Efter att ha stått i kö i evigheter sa de att det gick ett nytt flyg nästa morgon. Jag blev nervös i ett par sekunder innan jag fick besked om att det även gick bra att flyga via Riga. Ankomsttiden till Kastrup förskjöts visserligen till 13.30 och det innebar att jag skulle missa möhippekidnappningen, men samtidigt att jag skulle hinna åka med vännerna upp till Västervik där möhippan skulle gå av stapeln. Efter några paniksamtal såg jag till att min väldigt samarbetsvilliga tvillingsyster skulle hjälpa mig genom att packa en ny packning och att stackars E, som redan fixat massor till möhippan, även fick se till att en väska blev packad till den blivande bruden.
Vi anlände till Riga flygplats enligt planen och satte oss ner för att ta en förmiddagsfika. Nästa plan skulle avgå 12.30. När vi fortfarande inte hade boardat vid 12.30 började vi bli oroliga igen. Ingen kunde ge några ordentliga svar på varför flyget var försenat, så det var bara att vänta. Ca 50 minuter försenade klev vi på planet. Fortfarande var jag hoppfull och trodde att jag skulle hinna vara i Lund kl 15.00, men det såg sämre och sämre ut. Jag satte mig till rätta med en bok och kände hur planets motorer startade. När jag såg upp från boken ett par sidor senare insåg jag att vi stod kvar på samma plats. Det var ungefär då vi fick reda på att det var något tekniskt strul och att tekniker hade tillkallats. Efter ytterligare lite väntan fick vi reda på att prolemet inte kunde åtgärdas så det var bara att kliva av planet och bege sig tillbaka till gaten. Återigen var bristen på information det enda som man kunde lita på. Folk var väldigt frustrerade över att missa sina transfers i Kastrup och personalen på AirBaltic fick ta en hel del skit. Vi satte oss däremot på ett café och försökte ta det så lugnt som möjligt. Vi försökte också ställa in oss på att övernatta på ett hotell eftersom vi visste att det inte är helt lätt att fixa fram ett flygplan. Jag kände hoppet om att få åka på möhippa helt försvinna så jag ringde tillbaka till Sverige och meddelade att E och R skulle köra till Västervik utan mig. E lovade att kolla upp tåg och jag började förbereda mig på en fem timmars ensam bilresa så fort jag klev av tåget i Lund.
Men miraklens tid var inte förbi. Runt fyra (litauisk tid) lyfte slutligen vårt plan mot Kastrup. Som plåster på såren fick vi åka ett jetplan istället för ett propellerplan som skulle tagit längre tid. Vi hade dessutom turen att hamna i Business class där det bjöds på champagne och anka. Den sista delen av resan flöt på som den skulle och vi fick svaret på varför allting var försenat. Hos oss hade vädret varit väldigt bra med strålande solsken och 25 graders värme. I Danmark och södra Sverige hade det snarare varit oväder och endast en landningsbana hade varit öppen vilket medförde att nästan all trafik till och från Kastrup var försenad.
På tåget till Lund kunde jag ladda min helt urladdade telefon och slå en siginal till kärleken för att be om hämtning. När han meddelade att han hade fixat en tågbiljett till Nässjö och att E skulle hämta mig där blev jag så glad att jag började gråta. All trötthet och frustration blev som bortblåst och jag kunde till och med slappna av i ett par timmar innan tåget avgick. Den tiden spenderades hemma hos syrran där jag fick lite sympatier från svågern, kramas lite med kärleken och ompackningshjälp av systern. Klockan var ungefär 11 på kvällen när jag slutligen med många vänners hjälp anlände vid den hyrda stugan och möhippehelgen startade. Men det är en helt annan historia...
tisdag, juni 02, 2009
Oh, how wonderful it was
Födelsedagen och helgen som följde blev helt underbar! Jag vill passa på att tacka för alla fina hälsningar som har kommit via mail, sms, telefon och naturligtvis med snigelpost. Tack ALLA! Tack också alla ni som förgyllde vår dag genom att fira oss på kvällen. Massa fina blommor och presenter fick vi trots att vi egentligen inte förtjänade det. Tusen, tusen tack!
För den som är nyfiken kan jag berätta att min kära tvillingsyster och jag tillbringade hela födelsedagen tillsammans som brukligt. Vi tog en tur till Malmö där morsdagspresenter och klänning inhandlades och där jag fick en härlig ansiktsbehandling. Efter det for vi vidare till Lund där vi mötte upp två stolta mödrar (vår egen och vår storasyster med sin lille son). Efter lite italiensk eftermiddagsfika (som egentligen blev kvällsfika) var det dags att göra sig fin inför kvällens festligheter. Kl 20.00 var bord för 35 personer bokat på Italia i Lund. Servicen var finfin för de flesta och jag kan varmt reckommendera konceptet att ta med gästerna på restaurang och låta alla betala för sig själv. Vi bjöd på lite förrätt och det verkade som om alla gästerna hade en trevlig kväll.
En sak är då säker. Än så länge är det bara kul att fylla 30. Dagen kunde helt enkelt inte bli bättre.
I lördags var det dags för en av våra goda vänners svensexa. Alla grabbarna gav sig iväg tidigt för en riktigt ordentlig festdag/kväll/natt. Vi flickor som stannade hemma tog beslutet att överraska den blivande bruden med lite umgänge.
Vi startade med brunch, inhandlade lite lunch och begav oss till Björnstorp där vissa av oss har förmånen att bo. Sedan avnjöt vi en fantastiskt god silllunch i en solig trädgården. Efter lite allmänt slapp i trädgården, vindrickande och "trädgårdsarbete" avslutade vi dagen med grillning på verandan och tjejsnack.
Söndagen handlade mest om att ta igen sig inför näskommande vecka, men vi avslutade starkt med pizza (nä, inte GI, men bakfylla) och Wii hemma hos syrran med fästman.
En toppenhelg med andra ord. Tack igen kära familj och alla fina vänner och släktningar!
För den som är nyfiken kan jag berätta att min kära tvillingsyster och jag tillbringade hela födelsedagen tillsammans som brukligt. Vi tog en tur till Malmö där morsdagspresenter och klänning inhandlades och där jag fick en härlig ansiktsbehandling. Efter det for vi vidare till Lund där vi mötte upp två stolta mödrar (vår egen och vår storasyster med sin lille son). Efter lite italiensk eftermiddagsfika (som egentligen blev kvällsfika) var det dags att göra sig fin inför kvällens festligheter. Kl 20.00 var bord för 35 personer bokat på Italia i Lund. Servicen var finfin för de flesta och jag kan varmt reckommendera konceptet att ta med gästerna på restaurang och låta alla betala för sig själv. Vi bjöd på lite förrätt och det verkade som om alla gästerna hade en trevlig kväll.
En sak är då säker. Än så länge är det bara kul att fylla 30. Dagen kunde helt enkelt inte bli bättre.
I lördags var det dags för en av våra goda vänners svensexa. Alla grabbarna gav sig iväg tidigt för en riktigt ordentlig festdag/kväll/natt. Vi flickor som stannade hemma tog beslutet att överraska den blivande bruden med lite umgänge.
Vi startade med brunch, inhandlade lite lunch och begav oss till Björnstorp där vissa av oss har förmånen att bo. Sedan avnjöt vi en fantastiskt god silllunch i en solig trädgården. Efter lite allmänt slapp i trädgården, vindrickande och "trädgårdsarbete" avslutade vi dagen med grillning på verandan och tjejsnack.
Söndagen handlade mest om att ta igen sig inför näskommande vecka, men vi avslutade starkt med pizza (nä, inte GI, men bakfylla) och Wii hemma hos syrran med fästman.
En toppenhelg med andra ord. Tack igen kära familj och alla fina vänner och släktningar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
