...men nu är det värsta över och lugnet har börjat lägra sig. Flytten är gjord och det är väldigt skönt att det är över. Det enda molnet på min annars klarblåa himmel är att jag måste försöka hitta en vettig lösning för Vilmah. Hon får inte längre följa med till jobbet och jag måste så snart som möjligt hitta någon som kan passa henne eller eventuellt hitta någon annan lösning. Denna veckan kommer hon tillbringa hos mina föräldrar och jag saknar henne som besatt. Att lämna henne hos mina eller min sambos föräldrar för en vecka i stöten känns helt orimligt. Då betalar jag hellre någon annan så att jag kan få hem henne varje dag.
Den senaste veckan har gått ut på att överföra all min kunskap om källsortering, matavfall, renhållningsarbetarnas arbetsmiljö, avfallsenhetens rutiner m.m.m.m. till min fina ersättare Tina. Vi känner varandra sedan tidigare eftersom vi har pluggat tillsammans och jag är helt övertygad om att hon kommer klara jobbet galant, förmodligen mycket bättre än jag. Jag kommer dock sakna folket ute på den tekniska avdelningen. Det tog lite tid att komma in i gänget, men nu känns det som om jag... hörde till. De flesta verkade dessutom ganska ledsna över att jag skulle lämna dem, så det gjorde ju inte saken lättare.
Den senaste veckans arbete har tagit på krafterna. Jag fattar att det inte kan vara lätt att ta över någons jobb så där rakt av, men när det gäller vissa grejer har jag fått upprepa det nästan löjligt många gånger. Ja, jag vet att jag inte är rättvis, men det har dessutom gjort att jag inte haft någon möjlighet att jobba själv.
Å ena sidan måste det vara en stor fördel att ha någon som har koll på läget sittande bredvid, men jag tror samtidigt att det kan hämma en från att försöka själv och ta initiativ. Samtidigt vet jag att Tina är en av de mest initiativrika människor jag känner, så jag tror hon kommer känna en lättnad nu när jag inte sitter "som en hök" över henne. Hennes frågor bygger naturligtvis på osäkerhet och nu när hon är ensam kommer det säkert lossna efterhand. Hon kommer garanterat klara detta mycket bättre än jag någonsin gjort och slå alla med häpnad! :)
Min flytt och projektstart har fått stå undan lite så länge. Det har inte fallit i så god jord på vissa håll, men å andra sidan visste vi ju att jag inte skulle börja med det nya projektet förrän den 1/9 och det har jag varit väldigt tydlig med. Nu sitter jag hur som helst på mitt nya kontor, mitt i stan. Lådorna ska packas upp under dagen och jag hoppas att jag ska ha mer klart för mig vad jag ska göra i början av nästa vecka. Allt känns fortfarande stort och skrämmande, men samtidigt väldigt spännande.
Ska försöka bli lite bättre på att uppdatera bloggen i fortsättningen, det händer ju trots allt mer i livet än jobb...
onsdag, september 02, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar