Ensam - med sällskap

Min älskling är i Kina.

Han är iväg med jobb och har lämnat mig alldeles ensam här hemma. Han har varit borta sedan i måndags morse och än så länge har jag faktiskt klarat mig ganska bra och inte saknat honom alltför mycket. Faktiskt känner jag att jag har lyckats sysselsätta mig så bra så att jag inte kommer hinna få de där alldeles ensamma, lugna hemmakvällarna som man ibland längtar efter. Han kommer ju trots allt tillbaka redan om en vecka och jag har bokat upp mig alla dagar fram tills på onsdagkväll... och då måste jag städa inför hans hemkomst eftersom jag lovade det innan han åkte. Ja, ja. Jag som hade lovat mig själv att hinna med en massa grejer. Det bevisar ju egentligen bara att det inte finns tillräckligt många timmar på dygnet, eller att man tillbringar alldeles för många av dem på jobbet. ;)

Jag får dock vänja mig vid att träffa min vän lite mer sällan ett litet tag framöver. Jag har nämligen en massa uppdrag på jobb som innebär att jag ska ut och resa. Det hela börjar med ett seminarium i Göteborg sista veckan i september. Sen ska jag iväg över den första helgen i oktober till sydvästra Danmark (vid tyska gränsen). Dagen efter att jag kommer hem från Danmark ska jag vidare till Västerås i tre dagar och så kommer det fortsätta under hösten, men inte riktigt lika tajt. Jag har försökt byta bort Västerås, men det verkar inte gå så bra. Om en månad är det alltså fritt fram att kalla mig tågexpert...