Varför hata måndagar?

Denna terminen har det skett en del förändringar på ridfronten. Först och främst har jag fått en ny ridlärare eftersom min riktiga har tagit tjänstledigt för att åka till USA. Den nya ridläraren tog genast tillfället i akt och strukturerade om samtliga grupper, så när jag kom till höstens första lektion blev jag informerad om att jag inte längre skulle rida på torsdagar, utan på måndagar istället! Jag blev helt perplex och eftersom jag inte var helt säker på att jag kunde rida på måndagar så hade jag plötsligt två alternativ. Efter lite funderingar bestämde jag mig ändå för att testa en ny dag och resultatet har blivit mycket bra. Det fina är nämligen att i de allra flesta fall så förläggs möten inte på måndagar. Jag vet egentligen inte varför, men det är ju bra just i det här fallet.

Hästen som jag rider heter Galant. Han är en relativt stor fux och han är väldigt välutbildad och känslig för alla hjälper. Jag har velat rida honom sedan lektion ett, men eftersom han är ganska stor och några av tjejerna i den förra gruppen var större än mig, så har jag alltid fått de små hästarna. Nu har jag dock fått chansen och jag älskar det. Första lektionen, när jag fortfarande hade min gamla ridlärare, kändes det lite läskigt att rida Galant eftersom hon har ägt honom, men det blev riktigt bra.

Nu har jag ridit Galant några gånger och jag inbillar mig att jag börjar förstå mig på honom. Jag har fortfarande lite problem med att få honom att gå i form, men jag kämpar så gott det går. Jag ska ärligt säga att jag inte riktigt har förstått hur man gör och det blir inte bättre av att man gör på olika sätt på olika hästar, men det ska nog lösa sig. Nästa vecka är det dags för hoppning och då får vi visa vad vi går för!

Som grädde på moset har min nya, söta svägerska också börjat ta ridlektioner (hon är typ expert och har ridit massor när hon var yngre) så vi har inte bara Skoogapojkar att prata om utan även vår fasination av hästar. En tvillingsjäl!