Igår natt fick jag äran att, för första gången i mitt liv, agera som den sura grannen som förstörde något som lät som en riktig höjdarfest.
Jag vaknade av någon okänd anledning och insåg att vår närmsta granne, vars vardagsrum ligger vägg i vägg med vårt sovrum, hade diskotek hemma. Snäll som man är så försökte jag på alla vis att somna om trots oväsendet. Dessvärre var det inte bara "dunk, dunk" som hördes (jag inbillar mig att jag skulle kunna somna om till en rytmisk basgång) utan grannes gäster roade sig också med att tjoa, prata/skrika och vissla i visselpipor (!). Det visade sig vara fullkomligt omöjligt att somna till detta, inte så angenäma, bakrundsljud.
Det fanns inte många alternativ annat än att gå upp, klä på sig jacka och skor, smyga ut på gården och in i nästa trappuppgång. Efter ett antal tryck på ringklockan hörde jag folk som äntligen uppmärksammade mig och meddelade värdinnan som genast kom och öppnade. När jag förklarade för henne att jag var ledsen för att avbryta deras fest, men att vi FAKTISKT försökte sova på andra sidan väggen och att klockan var 03.00 en onsdagsnatt, så verkade hon väldigt obekväm, ursäktade sig (ett flertal gånger) och stängde dörren. Tack och lov stängde de helt av musiken, men eftersom jag var lite upprörd och de fortsatte att prata, blev jag tvungen att gå och lägga mig i soffan för att kunna slappna av så pass mycket så att jag kunde somna om.
I sängen låg hjärtat med proppar i öronen och sussande sött...Orättvisa värld!
fredag, mars 28, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar