Jag trillade av

På ridningen igår trillade jag av hästen för andra gången sedan jag började rida igen. Nu är det bara 98 gånger kvar innan jag är en riktig ryttare :)

Åter igen red jag ett dräktigt sto som förmodligen har drabbats av hormonrubbningar och som av någon outgrundlig anledning aldrig har sett något så otäckt som tre bommar som ligger i en hög på marken. Vi hade gjort ett antal olika övningar och hon hade gått över bommarna vid flera olika tillfällen medan de låg i rad efter varandra. När det var dags för galoppövningarna puttades bommarna ihop till en hög och min häst fick graviditetsångest. Efter det andra tvärstoppet i galopp hade jag lite svårt för att hålla mig kvar. En kullerbytta från ca 1,40 meters höjd senare satt jag på marken och lilla Trollet var i andra änden av ridhallen. Förvånansvärt nog slog jag mig inte alls! Jag har ingen som helst rädsla för att trilla av och det är nog orsaken till att jag inte slår mig. Detta är lite förvånande för mig eftersom jag, när jag åker skidor och skridskor, hatar att trilla och därför aldrig gör det. Jag har fått höra vid ett flertal tillfällen att om man inte trillar så kan man inte utvecklas i sporten. Vi kan med säkerhet slå fast att jag inte har någon ångest över att utvecklas när det gäller ridningen.