Markarbete och hopp

Det var dags för ridning igår igen. Hoppning... Det är grymt kul, men efter förra veckans träning, då vi hade markarbete (bommar på mark) och jag red en mycket hoppglad, ganska stor, dräktig häst, så var jag lite skeptisk till hur det skulle gå denna veckan. Det var inte så att jag föll av förra veckan. Jag var inte ens i närheten, men eftersom hon verkligen älskar att hoppa så drog hon iväg ganska ordentligt. Återigen känner jag av min bristande kontroll som kommer av det faktum att jag faktiskt inte är speciellt bra på att rida. Med en liten, men relativt tung klump i magen gav jag mig av mot ridskolan igårkväll. Chansen att jag skulle få samma häst igen var överhängande och alternativhästen är inte så mycket bättre = en hoppgalen liten ponny som också springer ifrån mig. Det enda som är positivt med henne är att det inte är så långt till marken eftersom hon är ganska liten...

Det slutade med att jag fick rida den stora hästen, Trolldruva. Hon är ganska häftig med väldigt mycket personlighet. Hon är t ex extremt missnöjd med att släppa in någon på sitt revir (läs box). När hon väl har gjort det så ligger öronen långt bakåtlagda och det är uppenbart att hon inte är glad. Trots detta står hon helt still och låter sig utrustas med både sadel, träns och benskydd. När man väl kommer ut i ridhallen med henne är hon otroligt samarbetsvillig och följer ens minsta vink...och så älskar hon att hoppa. Jag vet inte om det var min relativt negativa inställning eller om det var banan som gjorde det, men det gick i vilket fall som helst fantastiskt bra! Trots att hon drog iväg precis innan hindren, som för att ta sats, så lyckades jag korrigera och lugna ner henne. Tack vare att hon är så himla duktig på allt, så behöver man inte tänka så mycket på galoppbyten och om hon är rättställd, utan man kan koncentrera sig på det man har problem med. I det här fallet handlar det ju helt och hållet om att jag inte är tillräckligt duktig på att visa henne hur jag vill ha det. Igår fick jag chansen att göra det och jag klarade det! Hurra för mig! Tyvärr kommer detta innebära att jag kommer vara kaxig nästa gång vi ska hoppa och då kommer det gå dåligt... Den tiden, den sorgen. Nu får jag leva på detta ett tag. I alla fall tills på torsdag nästa vecka...