Ljuvliga sommarmorgon

Hittade detta klippet på min telefon och blev sugen på att vrida tillbaka klockan lite. Jag fick ett par ljuvliga dagar i sommarstugan och varje morgon började min kära moder och min supersöta systerson dagen genom att hälsa på stora vattnet. En av dagarna var jag klok nog att ta med kameran.

PS Damen på stranden är vår granne. Det är min mamma som syns ute i vattnet.

Stranderosion i Löderups strandbad

Det blåste läskigt mycket i helgen och i måndags när jag som vanligt var på landet för att rida så fick jag se några av skadorna som orsakats av stormen. Havets krafter är verkligen inte att leka med och nu är det inte långt kvar innan vårt sommarhus är i riskzonen. Redan nu är vägen till tomterna alldeles för nära kanten. Förhoppningsvis tas ett beslut å det snaraste för att skydda den lilla mark som är kvar. Jag har förespråkat skydd sedan ungefär tre år, men det finns envisa viljor i byn som hellre vill ha sandstrand. Man kan ju fråga sig om de är nöjda med sin strand nu...

Nedräkningen har börjat

Åter från vår lilla roadtrip och den sista veckan semester håller på att avverkas.

Ända sedan vi kom hem har jag befunnit mig i mitt lilla paradis vid sydkusten i totoal radioskugga. Ett mycket fint och stämningsfullt dop gick av stapeln i lördags då min systerson officiellt fick sitt namn. Prästen var nerbjuden till sommarstugan och ceremonin hölls utomhus med endast de absolut närmsta närvarande. Jag och Fia sjöng och lyckades faktiskt klara oss igenom två hela sånger utan att bli alltför rörda, vilket är ganska ovanligt och konstigt eftersom både vår kära moder och vår fina lillasyster hade lite svårt för att läsa sina respektive texter. Den lilla festen som följde hölls i ett tält i trädgården och innefattade såväl stora mängder vin och Xanté (för vissa av oss, dock inte mig), campingdans, diskussioner om allehanda typer av bölder och Wii-spelande. En toppenfest helt enkelt.

De senaste dagarna har jag mest slappat. På kvällarna ger jag mig av till ridskolan för det årliga ridlägret. Jag har redan varit där två kvällar och ikväll är det den sista. Jag har ridit två olika hästar med relativt goda resultat. Jag har ännu inte riktigt hittat känslan som gör att jag kan få hästen att gå på tygeln, men jag har å andra sidan inte heller glömt så mycket som jag trode att jag skulle göra under sommaren. Tre kvällar ridning i sträck är helt enkelt en bra kickstart till den fortsatta terminen.

Imorgon hoppas jag få umgås lite med H:s kusin som är på besök, men det är inget som är bestämt än. I värsta fall får jag väl ligga på en madrass i trädgården och sola hela dagen istället.... Stackars mig ;)

Sol, vind och vatten

Snart, snart, snart är det dags för semester och det ska bli helt underbart. På jobb sitter jag relativt sysslolös eftersom jag inte riktigt vet vad som kommer hända efter semestern. I bästa fall byter jag förvaltning och får arbeta med kustskydd på heltid. I annat fall stannar jag kvar på mitt nuvarande projekt. Det hela hänger på om min nya förvaltning kan finansiera min tjänst fram tills dess att vi får beviljat en ansökan om EU-bidrag. Allting ska bli klart i augusti och det är väldigt frustrerande att bara gå och vänta.

Vad är då planerat till semestern? Jo, jag kommer ju av naturliga själ tillbringa en del tid i sommarstugan. Första semesterveckan är uppbokad av trettioårsfester, loppmarknader, andra marknader, filmpremiärer och mycket annat skoj!

Andra veckan ser för tillfället ganska lugn ut och kommer med största sannolikhet tillbringas tillsammans med min andre hälft. Var, kommer bero på vädret.

Den tredje veckan ska vi på tur i Norge och södra "halvan" av Sverige. En massa fina vänner och släktingar ska hälsas på och vi hoppas på lugna vägar och fint väder så länge vi inte sitter i bilen.

Min sista semestervecka kommer också tillbringas i sommarstugan. Som vanligt har jag anmält mig till ridskolans sommarridläger och förhoppningsvis blir det en bra kickstart inför den kommande säsongen. Avslutningen på förra terminen var ju inte den bästa, så jag hoppas jag ska lyckas bättre denna gången.

Ja, det var min semester det... Nu håller vi tummarna för fint väder i alla fall några av dagarna!

Räkna med förseningar...

Mycket bortavaro från verkligheten innebär att bloggen blir väldigt lidande. De senaste två veckorna har gått åt till möhippeplanering, stugrenovering, tjänsteresa i Litauen och möhippa i Västervik. Allt har resulterat i mycket positiva saker även om det har varit mer eller mindre besvärligt.

En liten stuguppdatering tycker jag kan vara på sin plats. Snart, vääääldigt snart ska vi nämligen flytta in i vår alldeles nyrenoverade stuga. Numera ser den emellertid inte ut riktigt som den stuga det en gång var, utan snarare som en modern villa. Vi är otroligt nöjda med resultatet och det känns som en stor vinst att jag, mina tre systrar och vår kära moder har lyckats samsats och kommit överens om hur vi skulle vilja ha det. Naturligtvis ska vi inte glömma vår far som vi aldrig hade klarat oss utan och som har stått för det mesta av arbetet. Nu är det ett tag sedan jag var där själv, men enligt den sista uppdateringen jag har fått så har vi kök, toalett, handfat, soffor och soffbord nu. Tydligen är det enda som saknas lite vatten i rören och några sängar som vi har beställt. I juli tar jag som vanligt mitt pick och pack och flyttar ner ett par veckor eller fyra... Välkomna att hälsa på!

Tjänsteresan till Litauen gjorde jag i slutet av förra veckan. I stort sett gick allting bra och konferensen kan i det långa loppet innebära stora förändringar för mig på jobbet. Än så länge är ingenting bestämt till 100 procent, men jag lovar att skriva om det så fort jag vet mer.

Som sagt gick det hela väldigt bra ända tills det var dags för mig och mitt resesällskap (en politiker) att åka hem. Eftersom det var fredagen innan min älskade väns möhippa och jag hade viktiga saker att uträtta så skulle vi flyga från Litauen redan kl 06.40 med ankomst i Köpenhamn 07.15. När vi anlände till flygplatsen fick vi dock reda på att flyget var inställt. Efter att ha stått i kö i evigheter sa de att det gick ett nytt flyg nästa morgon. Jag blev nervös i ett par sekunder innan jag fick besked om att det även gick bra att flyga via Riga. Ankomsttiden till Kastrup förskjöts visserligen till 13.30 och det innebar att jag skulle missa möhippekidnappningen, men samtidigt att jag skulle hinna åka med vännerna upp till Västervik där möhippan skulle gå av stapeln. Efter några paniksamtal såg jag till att min väldigt samarbetsvilliga tvillingsyster skulle hjälpa mig genom att packa en ny packning och att stackars E, som redan fixat massor till möhippan, även fick se till att en väska blev packad till den blivande bruden.

Vi anlände till Riga flygplats enligt planen och satte oss ner för att ta en förmiddagsfika. Nästa plan skulle avgå 12.30. När vi fortfarande inte hade boardat vid 12.30 började vi bli oroliga igen. Ingen kunde ge några ordentliga svar på varför flyget var försenat, så det var bara att vänta. Ca 50 minuter försenade klev vi på planet. Fortfarande var jag hoppfull och trodde att jag skulle hinna vara i Lund kl 15.00, men det såg sämre och sämre ut. Jag satte mig till rätta med en bok och kände hur planets motorer startade. När jag såg upp från boken ett par sidor senare insåg jag att vi stod kvar på samma plats. Det var ungefär då vi fick reda på att det var något tekniskt strul och att tekniker hade tillkallats. Efter ytterligare lite väntan fick vi reda på att prolemet inte kunde åtgärdas så det var bara att kliva av planet och bege sig tillbaka till gaten. Återigen var bristen på information det enda som man kunde lita på. Folk var väldigt frustrerade över att missa sina transfers i Kastrup och personalen på AirBaltic fick ta en hel del skit. Vi satte oss däremot på ett café och försökte ta det så lugnt som möjligt. Vi försökte också ställa in oss på att övernatta på ett hotell eftersom vi visste att det inte är helt lätt att fixa fram ett flygplan. Jag kände hoppet om att få åka på möhippa helt försvinna så jag ringde tillbaka till Sverige och meddelade att E och R skulle köra till Västervik utan mig. E lovade att kolla upp tåg och jag började förbereda mig på en fem timmars ensam bilresa så fort jag klev av tåget i Lund.

Men miraklens tid var inte förbi. Runt fyra (litauisk tid) lyfte slutligen vårt plan mot Kastrup. Som plåster på såren fick vi åka ett jetplan istället för ett propellerplan som skulle tagit längre tid. Vi hade dessutom turen att hamna i Business class där det bjöds på champagne och anka. Den sista delen av resan flöt på som den skulle och vi fick svaret på varför allting var försenat. Hos oss hade vädret varit väldigt bra med strålande solsken och 25 graders värme. I Danmark och södra Sverige hade det snarare varit oväder och endast en landningsbana hade varit öppen vilket medförde att nästan all trafik till och från Kastrup var försenad.

På tåget till Lund kunde jag ladda min helt urladdade telefon och slå en siginal till kärleken för att be om hämtning. När han meddelade att han hade fixat en tågbiljett till Nässjö och att E skulle hämta mig där blev jag så glad att jag började gråta. All trötthet och frustration blev som bortblåst och jag kunde till och med slappna av i ett par timmar innan tåget avgick. Den tiden spenderades hemma hos syrran där jag fick lite sympatier från svågern, kramas lite med kärleken och ompackningshjälp av systern. Klockan var ungefär 11 på kvällen när jag slutligen med många vänners hjälp anlände vid den hyrda stugan och möhippehelgen startade. Men det är en helt annan historia...

Mer jul, ge mig - mer jul!

Vid det här laget är julen ganska färdigfirad, men jag sitter fortfarande hemma hos mina mysiga föräldrar och njuter av julgodis, lantluft och ledighet. Jag har, som traditionen bjuder, firat jul hos min kärastes familj på lillejulafton och med min egen, älskade familj på julafton. Allt har varit supermysigt och många julklappsönskningar har slagit in. Mellandagarna har jag, så här långt, tillbringat ute på landet med allehanda födelsedagsfirande, långa skogspromenader med hundarna och allmänt mys. :)

Imorgon är "softandet" över och vi ska ta tag i lite roligt arbete i sommarstugan. Golv och tak ska läggas och snart ska det kanske till och med bli beboeligt...

I övermorgon återvänder jag så till staden för att ge mig ut och slåss i reaträsket. Förhoppningsvis har den värsta rusningen lagt sig, men sannolikheten för det är nog inte så stor. Hur som helst ska jag ge mig ut tillsammans med alla systrar och respektive, så det hela handlar väl mest om att vi ska göra något trevligt tillsammans. Får se hur trevligt det blir... ;)

Hoppas alla fina vänner och bekanta har haft en lika trevlig jul som jag. Önskar er en God Fortsättning och ett RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!

...och snart är det helg

En dags ledighet gjorde susen och de senaste tre dagarna har varit fullpackade av aktiviteter.

På min lediga dag var jag som sagt i Löderups Strandbad och stöttade min mor i renoveringsarbetet av stugan. Jag fick en välbehövlig sovmorgon, en långpromenad i skogen och lite härligt kvällsmys med söta Marre med familj. Precis så som man vill att en ledig tisdag ska vara. Kvällen innan hade vi dessutom hoppning på ridskolan och jag lyckades komma över 90 (!!) cm med en fjording som normalt inte alls brukar hoppa så högt. Det var tufft jobb, men det gick och jag är mycket stolt.

I onsdags vaknade jag pigg kl 05.30 och dagen fortsatte alldeles lysande. Erosionsskadecentrums årliga konferens gick av stapeln och jag fick hoppa in som miniföredragshållare för att informera lite om den miljöorganisation som kommunen nyligen har blivit medlem i. Det gick bra och tack vare en mycket vänlig professor från LTH kom jag till Lund i lagom tid till pizzan som H hade dukat fram. Efter den välsmakande kvällsmaten bar det av till Tea o Alex för lite hemlighetsmakeri ;).

Igår var jag tillbaka vid skrivbordet där jag försökte pricka av några punkter på "to do"-listan. Jag har nog aldrig haft så många bollar i luften samtidigt och nu börjar dödslinjen (tack för ett mycket bra uttryck L) för flera av aktiviteterna att närma sig och snart står det klart för oss om jag är duktig på att jonglera eller ej. Jag känner själv att vissa delar av arbetet blir lidande av allt detta jonglerande, men det ska nog ordna sig. Det är ju så himla kul när det händer en massa grejer och det är jag som håller i trådarna. Overkligt, men kul!

Dagen igår avslutades med en superskön kvällssupé hos Millan med lundaflickorna och vi fick prata av oss och beundra en garderob som inte är av denna värld!

Idag är planen att bocka av ytterligare några grejer på listan för att sen dra ner på stan i eftermiddag för lite okynnesshopping.

Så trött.

Jag känner mig omotiverat trött. En sån där trötthet som känns i hela kroppen och som gör att armar och ben inte riktigt hänger med. Jag hoppas intensivt att tröttheten ska gå över efter lunch för då ska vi ha ett möte om hur vi ska fortsätta arbetet med Kustskyddspolicyn och då måste jag vara alert. Fram tills dess ska jag bara göra grejer som inte kräver någon större tankeverksamhet.

Jag är så tacksam för att jag har valt att ta en ledig dag imorgon. Det verkar som om min kropp behöver det. Det kommer dock inte innebära att jag bara ska slappa hela dagen, utan jag har lovat min kära moder att hjälpa henne i sommarstugan. Vi har nämligen kommit in i målarfasen och det innebär att vi faktiskt börjar kunna se slutet på den ett år långa tunneln. Visst, där är massor kvar att göra, men tre färdiga sovrum innebär att vi kan börja flytta dit grejer! Tjoho!

Vecka två av semestern

Efter en lyckad och lååång första semestervecka påbörjades den andra med lite släktmys i Skurup. Min käre sambo har en liten hög med väldigt trevliga fastrar, farbröder, morbröder och kusiner som är förvånansvärt duktiga på att hälsa på hos varandra. Vi hade turen att vara i Skurup samtidigt som en av de trevligaste kusinerna och hennes pojkvän var där. Traditionell Skoogagrillning stod på menyn och kvällen blev väldigt trevlig.

Dagen efter hade jag och H bestämt träff med med svåger och svägerska (på H:s sida). Trots det något för varma vädret drog vi till Tomelilla för att spela "pay and play"-golf. Det var ganska kul, men det gick som väntat inte speciellt bra för mig eftersom jag inte spelar golf. Det hela blev ju inte bättre av att jag tävlade mot de tre mest tävlingsinriktade personer jag känner... Efteråt tog vi igen oss med lunch på Tomelillas hetaste krog och shopping på Bo Ohlsson. Dagen avlutade vi med grillad lax och sparris i Beddinge Strand där min nyvunna svägerska har en ljuvlig liten sommarstuga.

Resten av veckan rann förbi snabbt medan jag låg och latade mig på stranden med olika trevliga sällskap. Vädret var fantastiskt och jag (som är känd för att vara familjens och vänkretsens största badkruka) tog mig både ett och två dopp. Under några dagar tillbringade i princip alla orginalmedlemmar av klanen Ohlsson tiden vid sommarstugan och det var hur mysigt som helst! Att renovera en stuga tillsammans skapar verkligen starka band. Vi var en tätt sammansvetsad familj redan tidigare och nu vågar jag påstå att det är ännu bättre. Det fina är nämligen att vi i de allra flesta fall är rörande överens om hur vi vill ha det i den nya stugan. Jag kan knappt vänta tills den är färdig och vi kan bo där året om, när vi vill!

Semesterns tredje helg innehöll en av sommarens små höjdpunkter, nämligen en av mina bästa vänners möhippa. Ett glatt gäng sprang omkring och tassade kring "offrets" sommartorp medan den blivande bruden lugnt satt och tittade på... Nåja, kidnappningen blev väl kanske inte om vi tänkt, men resten av dagen var väldigt mysig med många skratt och en hel del ny information om människor jag känt i större delen av mitt liv. Det kan ju liva upp vem som helst!

Så var semesterns andra vecka till ända och tack och lov lyckades den där välbehövliga värmen hitta till Sverige. Stay tuned för ... semesterns tredje vecka!!!!

Väntan...

Just nu känns varenda minut och sekund som en enda lång väntan. På vad vet jag inte. Kanske på semester, eller på riktig sommarvärme, eller kanske på att dagen ska ta slut. Ingenting av det som faktiskt händer nu räknas som något som kan vara det minsta intressant eller läsvärt. Detta är egentligen en helt galen uppfattning. I själva verket händer det eller har hänt en hel del.

I helgen var vi på möte i den lokala Samfällighetsföreningen. Något som jag inte gärna gör om inom snar framtid. Jag kan ärligt säga att det var det konstigaste möte jag någonsin suttit i och det kommer ta alldeles för lång tid att beskriva det här, så ni får helt enkelt tro mig. Själva huvudsyftet med vår närvaro vid mötet var att få en fullmakt från föreningen för att anlägga ett slänskydd för att skydda stugan. Naturligtvis fick vi ett rungande NEJ, vilket var väntat. Arbetet på den fronten fortsätter dock ändå...

Hemma i Lund händer det en del småsaker i lägenheten. Min söta sambo har snickrat och varit flitig. Numera har vi både ny tvbänk och ny Vilmahsäng. Allt i ek, naturligtvis... ;) Nästa steg är hyllor. Jag kan knappt fatta att vi har skjutit upp hyllinköp i ett halvår, men det känns ganska bra att spara uppackningen av de restrerande lådorna. Jag har en känsla av att det kommer kännas (om inte vara) julafton när vi väl gör det.

Jag tillbringade måndagen i Lund denna veckan (jobbade hemifrån, vilken LYX) och jag måste säga att det är alldeles ljuvligt att vara där. För det första är ju staden så mycket varmare än en liten by vid havet, så trots att det inte var så varmt så var det precis lagom i Lund. Dessutom är det så fint och välordnat i vår lägenhet (tack käre sambo för att du försöker lära mig ordning och reda) i förhållande till vår sommarstuga som mer eller mindre är ett enda stort och rörigt kaos. Jag känner mig verkligen lycklig över att ha en lägenhet som jag trivs så bra med. Vår förra lägenhet (som var på 23 m2, för er som inte vet) fick jag ångest av på sommaren. Bakgården, som var ljuvlig på vår och höst, blev som en jätteugn som långsamt kvävde dem som vågade sig dit under sommarmånaderna. Dessutom ligger Lund en bit från svalkande havsvindar och jag har aldrig varit med om en stad som blir så övergiven som Lund blir på sommaren. Alla dessa ångestframkallare verkar numera vara helt bortblåsta och det beror ju till största delen på vår något större lägenhet. Det enda "problemet" är att jag måste vara i stugan eftersom renoveringen är i full gång. Jag får helt enkelt njuta av mina miniLundbesök och veta att jag har en riktigt härlig lägenhet att komma tillbaka till till hösten.

Det som jag har att se fram emot just nu är däremot en myskväll med sköna Erika, en trevlig helg med goda vänner (förhoppningsvis, eftersom det inte är helt bokat än), loppmarknad på landet och Kiviks marknad. Allt detta inom en vecka och sen är det bara tre, eller i bästa fall två dagar kvar till semestern. Det kan jag definitivt stå ut med och plötsligt verkar väntan inte bli så lång.

Senaste veckan

De två senaste dagarna har jag varit lite svårkontaktad eftersom jag inte har tillbringat arbetstiden på kontoret. Jag har nämligen åkt med i en sopbil. Ja, ni hörde rätt. Igår och i förrgår iklädde jag mig orangeställ och arbetsskor för att hjälpa en av renhållningsarbetarna på hans sophämtningrundor.

Det hela var lite äckligt, men mestadels riktigt kul. Det känns ganska vettigt att ta reda på hur det hela går till. Jag tror att människor i allmänhet slutar ränka på vad som händer med avfallet så fort man släpper ner det i soptunnan. Ni kan inte ana vad vissa stoppar ner i dom där tunnorna. Hela täcken, kablar, presenningar, ett elektriskt element och mycket, mycket annat. Man kan ju förstå att källsorteringen inte är den bästa hos gamla människor, men jag kan inte fatta hur dåliga folk är på att sortera sina sopor! Allt det jag räknade upp här ovanför räknas t ex som grovavfall och ska lämnas på avfallsstationen, inte i sopkärlet. Utöver det tillkommer alla förpackningar av papper, metall och plast som borde källsorteras. Det är ju sorgligt. Allra värst är faktiskt de som endast kommer hit under sommarsäsongen. De följer inte några av de regler som finns för att renhållningsarbetarna ska få en dräglig arbetsmiljö. De som bor året runt är däremot mer tacksamma för alla extrasäckar de får slänga samt de gånger kärlet töms trots att de har glömt att ställa ut det. På flera ställen uttryckte de sin tacksamhet genom att ge oss grejer som öl och jordgubbar, inte dumt alls faktiskt. Hur som helst blir man som framtida avfallsabonnemangsinnehavare bra mycket mer medveten om vad man bör tänka på för att underlätta för sophämtaren.

Jag har för övrigt tagit det stora steget och flyttat från vår lägenhet i stan. Nu får det vara nog, det är dags att börja fira sommar! I måndags fick en stor väska, innehållande i princip hela min garderob, följa med till jobbet och sedan vidare till sommarstugan. På söndagskvällen innan flyttlasset gick var jag riktigt deprimerad och hade ingen som helst lust att flytta från stan. Jag gick småsnyftandes omkring och packade ihop det som kändes som hela mitt liv. Detta anser jag, så här i efterhand, som väldigt positivt eftersom jag alla övriga somrar nästan har kollapsat av längtan att komma från satn. Nu vill jag bara stanna hos min kärlek i vår lägenhet som bara blir finare och finare (senste tillskottet är en tv-bänk i samma stil som skrivbordet). När jag slutligen landade i Löderups Strandbad sköljde dock sommarkänslorna över mig och det var omöjligt att motstå tystnaden, doften från havet och de sköna dofterna av kaprifol och grillmat. Mmmm....sommar!

När det gäller renoveringen av stugan så går det framåt. Vi ömsom river, ömsom bygger upp och kanske blir det så småningom något som kan liknas vid en sommarstuga. Just nu ser det emellertid mest ut som en ganska stor sandlåda. Planerna för hur stugan ska inredas och vad vi ska ha för sängkläder och porslin är däremot i full gång. ;) Faktiskt har vi tänkt oss bli så gröna som vi bara kan. Det innebär naturligtvis att vi, bland annat, ska källsortera våra sopor. Under ganska lång tid har jag gått och funderat på vad för slags lösning som skulle kunna fungera och plötsligt, i förra veckan, fick jag ett samtal.

Det var en säljare som ringde. Finfint, jag kommer och tittar på dina prylar, kan ju vara intressant...blablabla. Jo, det var minst sagt intressant. Det visade sig att säljaren är en man som jag träffade som yngre i Löderups Stranbad. Han hade båt, så killarna, som mina polare var kära i, åkte bl a vattenskidor med honom. Av den anledningen brukade han komma ner och snacka med oss när vi satt på bryggan under de fina tonårssomrarna. Vi brukade tycka att han var lite slemmig, men ganska harmlös. När jag så mötte säljaren som skulle visa mig finfina system för källsortering så insåg jag ju direkt vem det var och han blev så glad över att vi hade träffats tidigare så han lovade att ge mig fina lådor som är speciellt avsedda för källsortering. Sweet! Problem solved!

Suck

Jag kan inte fatta att det är 18 arbetsdagar kvar till semestern, nästan fyra hela veckor! Jag vill bara att den ska börja nu! Det är ju redan slutet av juni och det känns som om hela sommaren kommer gå innan det blir dags för mig att kunna njuta av den på allvar. Det trista vädret gör ju inte direkt saken bättre.

Jag måste nog utnyttja kvällarna lite bättre. Hade tänkt flytta till sommarstugan till helgen eller i nästa vecka. Då kan jag tillbringa vardagarna där så att pendlingstiden blir kortare och jag kan få lite sommarkänsla. Helgerna hade jag tänkt förlägga i stan, men det beror naturligtvis på vädret. Den stora nackdelen är att min kärlek inte är så förtjust i att tillbringa alltför lång tid i sommarstugan. Han är nämligen pälsdjursallergiker och då är det inte helt lätt att bo på liten yta med 3-6 hundar samt 2 katter. Jag hoppas trots allt att han kan tänka sig att tillbringa ett par lata dagar i solen (om vädret tillåter) vid stugan med mig.

Dagen innan midsommarafton

Den senaste tiden har varit riktigt stressig. Nåja, egentligen inte stressig, men allt har gått i ett hela tiden och jag har inte riktigt haft tid att sitta ner och reflektera över vad som pågår och vad jag egentligen håller på med.

I två veckor i sträck har jag tillbringar större delen av tiden på jobbet i olika möten. Å ena sidan är det väldigt kul att sitta i möte, men det finns en nackdel och det är att man inte får något gjort i egentlig mening. Allt som hopar sig på skrivbordet ligger snällt och väntar tills man har slösat bort en massa tid på att sitta i möten. Det som har gjort det hela lite besvärligare är att de flesta mötena har varit i den västra delen av Skåne. Det innebär att jag inte åker till jobb innan eller efter mötena (lite iofs beroende på hur långt mötet är, men vanligtvis varar de en hel förmiddag eller eftermiddag). Skulle jag behöva ta mig fram och tillbaka till kontoret så skulle det vara en enorm förlust av tid och min fina chef har accepterat att jag jobbar hemifrån ibland. Tyvärr kan jag inte göra riktigt samma saker hemma som jag gör på jobb. Hemma saknar jag t ex vissa vitala program. Många gånger är det också omöjligt att släpa hem allt det material som krävs för vissa grejer. Därför blir det mest inläsning, brevskrivande eller något enstaka brådskande telefonsamtal som betas av. Förutom telefonsamtalen är detta uppgifter som normalt inte är så högprioriterade vilket innebär att den omtalade högen på skrivbordet inte direkt minskar i storlek. När man arbetar hemifrån finns det ju dessutom så mycket annat man förväntas göra...ja, eftersom man ändå är hemma, liksom... Diska, kanske passa på att tvätta, gå ut med hunden, bädda sängen och absolut inte stöka till det för mycket. Min underbare sambo vill helst inte att det ska se ut som man har tillbringat halva dagen i lägenheten och det är inte alltid så lätt.

Ovanpå allt detta börjar min kropp gå in i semester-"mode" eller så ger den bara utlopp för min stress på en smärtsamt fysiskt sätt. Jag som väldigt sällan har huvudvärk eller magkatarr börjar känna av de tråkiga symtomen. Nu tycker jag själv att det börjar låta som om jag är lite klen, men det är ju inte bara jobbet. Varje helg förväntas jag dyka upp vid sommarstugan för att hjälpa till med renoveringen. Det är ju naturligtvis väldigt roligt att få följa förändringarna från vecka till vecka, men det skulle sitta fint med en helg av mycket "ingenting".

Nästa vecka har jag nästan inga möten alls och de jag har är förlagda på arbetsorten. Jag har bestämt mig för att sitta på kontoret och arbeta till högarna som tynger ner skrivbordet är borta. Det kommer inte bli kul, men i allra bästa fall kommer det innebära att jag kan "flyta" lite de sista veckorna innan semestern. I juli flyttar jag till stugan också och då hoppas jag att jag kan känna in sommaren, renovera på kvällarna och umgås med kärleken på helgerna. Jag hoppas verkligen min plan håller, men det får tiden utvisa.

Sköna maj välkommen

Jag är medveten om att bloggen inte har kommit i första hand den senaste tiden, men frånvaron har varit befogad.

Efter mitt senaste inlägg har jag hunnit tillbringa en halv vecka på Öland, en halv vecka i Göteborg och en helg i Löderups strandbad. Däremellan har jag haft en massa jobb. Här kommer uppdateringen:

Valborgshelgen firades, för ovanlighetens skull, långt från Lund. De senaste sju (!) åren har vi (H, jag och våra vänner från Småland m.m, m.fl) firat väldigt studentikost med brunch i Stadsparken, champgnegalopp och grillning. Förra året började det kännas gammalt...riktigt gammalt. Därför beslutade vi oss för att tillbringa helgen på Öland i en mysig stuga "ägd" av P:s gode fader. Stugan är helt ljuvlig med utedass, utedusch och endast kallvatten inomhus. Trots att vädret var lite trist med moln och regn gjorde vi det bästa av saken och gick vi långa promenader, grillade, gick på stan i Borgholm och spelade spel. Nästan tre ljuvliga dagar tillbringade vi på Ön och på lördagen begav vi oss hemåt igen.

När vi återvände till Lund insåg vi ganska snabbt att vi hade åkt ifrån det vackra vädret. För att gottgöra detta bestämde vi oss för att gå en provrunda på den fina frisbeegolfbanan som ligger ett stenkast från vårt hem. Söndagseftermiddagen avnjöts alltså i solen (med hotande regnmoln som aldrig blev mer än hotande) med fysisk aktivitet och korvgrillning.

Rent arbetsmässigt var förra veckan lite haltande, men den var mycket innehållsrik. Det enda som saknades var min käre sambo som jag inte såg mycket av. Jag började arbetsveckan med ett studiebesök som gick ut på att vistas så mycket så möjligt i solen, fika och därimellan klämma in några besök på avfallskvarnanläggningar. I tisdagseftermiddag bar det iväg på kurs i Göteborg tillsammans med två av mina arbetskamrater. Kursen handlade om insamling av matavfall och det stora syftet var att utbyta erfarenheter. Kursen var väldigt intressant och vi lärde oss massor. Vi kom hem igen på torsdagskvällen och det var bara och packa om väskan inför helgen som skulle tillbringas i Löderups strandbad.

I strålande solsken och underbar värme har vi fixat och trixat nere vid vår fina sommarstuga hela helgen. Jag avslutade veckan med att inhandla en välbehövd bikini och lyckades till och med få härliga solmärken på ryggen efter att ha legat på knä och slipat utemöbler i försommarvärmen. Min kära tvillingsyster bestämde sig för att ta en tur igår, vilket resulterade i att jag fick skjuts hela vägen hem och slapp ta bussen. Söta syster!

Nu är det ny vecka och nya friska tag på bloggen. Håll utkik efter bilder!

Det var ett tag sedan

Påskhelgen har varit allt annat än lugn, men det har varit roliga aktiviteter som har avlöst varandra. Mesta delen av tiden tillbringades i Löderup. Vi håller på att riva/renovera vår sommarstuga i Löderups strandbad så familjen samlades och tog ett gemensamt grepp.

Jag har bott i Löderups strandbad alla sommrar i hela mitt liv, men det var först vid årsskiftet 2007/2008 som vi (familjen O) blev ägare. Tidigare har mina morföräldrar ägt båda de hus som ligger på tomten, men så är inte fallet längre. Detta innebär naturligtvis att vi helt ska göra om den stuga som har varit mina morföräldrars. Väggar, tak, golv, toalett och kök ska rivas ut och stugan kommer se helt annorlunda ut. Det ska bli väldigt spännande att se resultatet av vårt arbete.

Vädret och resultatet av det lade dock sordin på det glada humöret. Sverige blev nämligen mellan 2-3 meter kortare mellan långfredagen och påskafton. Den sand som hade lagts ut på stranden för att till viss del skydda kanten mot erosionen kunde inte ta påfrestningarna av stormen och ytterligare en bit av kanten följde med. Nu är det ca 5 meter från vår väg till strandkanten. Det var inte speciellt upplyftande att vara på plats och se på medan det hände. Man känner sig totalt maktlös och inser hur lite som egentligen krävs för att detta ska hända. Även om det har stormat mycket under vintern, så har det varit västliga vindar och vattenståndet har varit lågt. I fredags var vindarna nordliga och då blir vattenståndet högt och erosionen är ett faktum. Nu känns det ännu mer aktuellt att vi måste ta tag i det här och göra vad vi kan för att skydda vårt hus. Tråkigast var det för våra nya, danska grannar som precis har köpt sin stuga för över 2 miljoner kr och som inte hade en aning om vilka problem som finns vid vår kust. Jag trodde faktiskt att den förre ägaren var en bättre människa än så...

I Löderup passade jag även på att ta ett par ridlektioner, fira påsk på annadagen och mysa med familjen. Den lilla tid som blev över fördelades mellan två fester, en i Skurup och en i Lund. I Skurup firades det traditionell påsk med en middag med bl a ljuvlig leverpastej och hemmalagad inlagd sill. Det är dessutom extra trevligt med familjemiddag i Skurup nu när vi har fått ytterligare en kvinna till bordet, min svågers söta flickvän "Vi".

I Lund startade vi en ny tradition när Tvillingsystra mi bjöd in till Äggrullningsfest. Ett mysigt gäng var samlat för knytkalas och tävling. Festen var faktiskt en present till herr och fru Orre som gifte sig i somras. Under vårt (Flickorna från landet) tal gjorde vi en lek som går ut på att brudparet ska välja ut personen med det vackraste skrattet, den kortaste kjolen, den snyggaste slipsen m.m. Alla de som har pekats ut får sedan en uppgift som det ska göra med eller för brudparet. En aktivitet för varje månad. Tea & Alex fick i uppgift att fixa äggrullning i mars och jag tror att de som var med kan hålla med mig om att de lyckades väldigt bra. Jag har aldrig någonsin rullat ägg på detta vis, men det var jättekul och det gick ganska bra... Med min (om jag får säga det själv) utmärkta teknik och mina (av mor) välvalda ägg lyckades jag utklassa samtliga deltagare och vinna stort med en skörd av hela nio ägg. Vad är det man brukar säga...nybörjartur??